Äventyret slut

Jahapp, då sitter vi här på vår persiska matta och packar upp nötter och annat vi shoppat med oss från Iran. Det blev en hel hög.

Nu ska vi bara fundera igenom allt och smälta intrycken, kanske sova en vecka eller två. Semestern har varit helt UNDERBAR tack vare våra alldeles fantastiska vänner, som ställt upp som reseledare och ordnat en veckolång turist-gräddfil åt oss. Vi bara flyter med och får det bästa serverat, samt får träffa deras vänner och släkt. TACK alltså våra kära guider för att vi fick uppleva en sån här resa!!!

Bara ett litet exempel av många; om man just har promenerat i bergen ett par timmmar, druckit te och smaskat i sig kaffeglass (mums) så är man lite trött. Råkar man då vara ett sällskap på bortåt 20 personer (halva tjocka släkten) som vill åka till ett lunchställe, så behövs det antingen många taxibilar eller....

... just det, en buss! Tro det eller ej, men i Teheran kan man prata lite med en linjebuss, som snabbt skickar ut passagerarna som redan hade bänkat sig och istället kör charter till lunchrestaurang och därefter sightseeing halva kvällen. Fiffigt va?